Walking

Blev en mysig helg... igen =) man har det oförskämt bra.
Igår vaknade jag och sötis vid 9:30 av att någon morgonpigg (tydligen) pensionär delade ut väldigt (o)viktiga papper hört och ljudligt. Gick upp, åt frukost, kollade lite på tv, hade myspys.
Senare på dagen, när det var lunchdags fixade sötis jättegod thaimat (från andra sidan gatan) =). Efter det var vi ute och gick en himla massa i det fina höstvädret. Jag lämnade tillbaka en klänning som jag hade köpt. Sedan var vi och handlade mat. Jag tog sötisens "kupongoskuld", dvs fick honom att använda en kupong som fanns i veckohäftet när han köpte kaffe. Något som tydligen inte skett tidigare. How can that be? =). Jag tycker nämligen att det är ganska roligt medkuponger/rabatter i mataffären. Fråga mig inte varför, för jag vet inte.

 Sen prommenerade vi lite till. Allt som allt, jag hade ganska ont i fötterna i slutet av dagen.

Idag började jag dagen med att fixa lite hemma. Sedan kom posten, men bla en mäklartidning. Jag blev så inspirerad av de fina gamla lägenheterna i tidningen och kom på hur mycket jag länge har velat bo i en gammal fin fastighet.
Resultatet av den påminnelsen blev att jag spenderade väldigt stor del av den dagen åt att leta efter lägenheter att byta eller köpa. Köpa kan man ju egentligen utesluta för det är inget för någon som kommer leva på en studentekonomi ett par år framöver. Men byte minsann. Oj vad fina saker man kan byta till sig.
Inte för att det är något större fel på min lägenhet, egentligen.
Jag har den i första hand, den ligger centralt, den är snorbillig, den är välplanerad, grannarna är lugna, jag trivs. Allt är bra förutom att ytan är aningen liten, jag skulle gärna vilja ha 2 rok. Men framför allt vill jag bo i en gammal fastighet. Jag har alltid haft en märklig förkärlek till dessa bostäder som har högt i tak, fina takdekorationer, stora fönster, höga golvlister, stora fina spegeldörrar (Har lärt mig idag att de fina dörrarna tydligen heter så). Allt sånt, I löööv!
mitt 70-tals projekt till lägenhet duger inte riktigt i jämförelse med de fina karamellerna från slutet av 1800-talet, den lilla flickan är inte nöjd. Jag vill ha gammal fastighet, och nu jagar jag. Så har någon där ute något att byta, prata med mig ;).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0